icke-cellulär skyddande hinna som avsöndras av det yttersta cellagret hos många växter och djur. Hos växter består den av ett lager kutin, särskilt utanpå de ovanjordiska växtdelarna (med undantag för stammar med sekundär tjocklekstillväxt, t.ex. skogsträden, vilka har periderm som yttersta lager). Kutikulan skyddar mot alltför stark vattenavdunstning och är därför tunn hos växter anpassade till fuktig miljö och tjock hos växter anpassade till torr miljö. Växternas vattenavgivning genom kutikulan kallas kutikulär transpiration. Den stomatära transpirationen går däremot genom klyvöppningarna. Se även transpiration.
Skogsencyklopedin