(1) geologisk period som inföll för c:a 146–65,5 miljoner år sedan. Kritaperioden avslutar mesozoikum. Dinosaurierna dominerade fortsättningsvis på land och jätteödlorna härskade i havet. Angiospermerna (gömfröiga eller blommande växter) blev allt fler och ersatte gradvis de sedan länge etablerade gymnospermerna (nakenfröiga eller icke-blommande växter). Krita har fått sitt namn (lat. creta) efter de omfattande kritlager som förekommer överallt i Europa, bland annat i England och vid kanalkusten i Frankrike. Berömda är ”Dovers vita klippor”.
Vid kritaperiodens slut, för c:a 65 miljoner vår sedan slog en minst tolv kilometer stor meteorit, Chicxulub-meteoriten ned i nuvarande Mexico på Yucatanhalvön, vilket resulterade i global förödelse. Så mycket som 75 % av alla arter på Jorden utplånades, bland dem dinosaurierna. Kratern, som efter nedslaget har fyllts med yngre sedimentära bergarter, blev som djupast två kilometer med en diameter på 200 kilometer. Som bevis för meteoritnedslaget har anförts onormalt höga halter av metallen iridium som hittats i sedimentlagren från gränsen mellan krita och tertiärperioderna. Denna gräns har benämnts KT-gränsen.
– (2) vit, lös kalksten (kritkalksten) bildad genom ackumulation av kalkskaliga mikroorganismer, såsom foraminiferer och kokkoliter. Bergarten består till mer än 90 % av mineralet kalkspat (kalcit). Förr tillverkades skolkritor (skrivkrita) av kritkalksten, idag tillverkas de av gips. Krita används bl.a. till framställning av cement, papper, plast, gummi och färg samt som jordförbättringsmedel.
Skogsencyklopedin