Skogsencyklopedin

koppar, (Cu)

metalliskt grundämne, tillhörande undergrupp 1B i periodiska systemet. Koppar är i rent tillstånd laxfärgat och är beständig i torr luft, men täcks i fuktig luft av en grön hinna av basiskt karbonat (ärg). Namnet kan möjligen härledas från grekiskans Kýpros eller Cypern. Gedigen koppar förekommer i klumpar och gångar som skär genom sandsten (mycket sällsynta gångar) i Sverige. Den brukar innehålla små mängder silver, vismut och bly. Den genomsnittliga halten av koppar hos bergarterna i den åtkomliga delen av jordskorpan är c:a 50 g/ton.
Koppar är ett livsnödvändigt mikronäringsämne för mer eller mindre alla levande organismer. Det ingår i flera enzymer, t.ex. polyfenoloxidaser, cytokromoxidas och nitritreduktas. Kopparproteinet plastocyanin medverkar i växternas fotosyntes. Hos kärlväxter kan kopparbrist yttra sig som skador på bladspetsarna, vilket uppträder bl.a. hos sädesslagen (särskilt havre) och där kallas gulspetssjuka. Gödsling med kopparsulfat hjälper mot gulspetssjuka liksom mot kopparbrist hos andra växtslag. Kopparförgiftning hos kärlväxter kan bl.a. ge klorofyllbrist (kloros). Många bakterier och de flesta svampar är mycket känsliga för höga halter av koppar. Vid höga föroreningsgrader kan den mikrobiella nedbrytningen av växt- och djurresterna (förnan) i skogsjord nästan helt avstanna.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Anns forskning belönas med guldmedalj
SkogsJobb