stamdel med delad märg, vanligen en y-formad del av träd som bildats genom att huvudstammen uppdelats på två eller flera delstammar, av vilka den näst grövsta delstammens diameter ej understiger omkring tre fjärdedelar av den grövstas. Utmärkande för klyka är att delstammarna bildar en tämligen spetsig vinkel med huvudstammen under förgreningspunkten. Sådan klyka kallas öppen klyka. En sluten klyka är en del av en stock där huvudstam och delstam, vilka har var sin märg, ligger tätt intill varandra utan luft emellan. Klykor ärvs oftast från generation till generation varför det är viktigt i synnerhet vid produktion av ädla lövträd att tidigt gallra bort individer med oönskad klykbildning. Dessa innebär försämrad virkeskvalitet, minskad tillväxt av gagnvirke och dessutom en risk vid fällning eftersom ett träd ofta spricker i klykan. Jfr klykstam, spröt.
Skogsencyklopedin