tidigare använd metod för att minska mängden lövsly eller annat lövuppslag genom användning av kemiska preparat såsom herbicider. Kemisk lövbekämpning användes i stor omfattning i skogsbruket fram till 1970-talet, vilket ledde till ekologiska katastrofer med skadeverkningar som slog särskilt hårt högt upp i näringskedjorna, t.ex. bland rovfåglar och sälar. Särskilt bekant blev följderna av bekämpning med hormonpreparatet hormoslyr. Flygbesprutning inom skogsbruket förbjöds 1972. I praktiken förekommer inte heller selektiv markbunden kemisk lövbekämpning längre. En annan välkänd kemisk åtgärd i skogen var fickning av asp för att döda roten och därigenom förhindra rotuppslag.
Vid yrkesmässig kemisk bekämpning skall anteckningar föras om tid och plats för bekämpningen, gröda och areal, förekomst av öppna blommor, rikligheten av skadegörare samt preparatnamn och preparatåtgång. Vid bekämpning över områden där allmänheten fritt färdas gäller bestämmelser om informationsplikt. Växternas möjligheter att motstå skador kan gynnas med s.k. förebyggande bekämpning genom lämpligt val av trädslag och skötselmetoder. Se även bekämpning, bekämpningsmedel.
Skogsencyklopedin