marklärebegrepp som beskriver den höjd till vilken vätska i ett smalt rör eller i ett poröst medium kan stiga från en fri vätskeyta. Den kapillära stighöjden ökar med ökad ytspänning och minskar med ökad porradie, gravitationskraft och vätskans densitet. Finkorniga jordar såsom lera har mycket hög kapillär stighöjd men upptransporten begränsas av att vattenrörelsen är långsam. Den kapillära stighöjden påverkar starkt risken för uppfrysningskador vilka kan undvikas genom att kapillariteten bryts genom t.ex. markberedning och omvänd torva. Jfr kapillaritet.
Skogsencyklopedin