lateralt meristem, dvs. celldelningszon mellan xylem (veddel) och floem (sildel) i växt. Kambium är uppbyggt av mycket tunnväggiga celler och finns hos fröväxter, såsom barrträd, hos tvåhjärtbladiga växter och i en annan form hos ett fåtal enhjärtbladiga växter (bl.a. drakblodsträd). Kambiet inom ledningssträngarna kallas fascikulärt kambium och kambiet mellan ledningssträngarna interfascikulärt kambium. Genom celldelningar i kambiet bildas inåt mot organets mitt framför allt nya vedceller och utåt sildelsceller. Dessa ledningsvävnader, som bildats ur kambiet, kallas sekundärt xylem respektive floem. Ibland bildas i stället för xylem och floem s.k. kambiestrålar (ofta oegentligt kallat märgstrålar), vilka består av radiellt sträckta parenkymceller och har betydelse för ämnestransporten i radiell riktning. Ibland kan även andra celltyper bildas ur kambiet. I stammar, grenar och grövre rötter hos träd och buskar ligger kambiet som en tunn cylinder utanför veden och innanför floemet. Se xylem, floem, bark, korkkambium, periderm.
Skogsencyklopedin