(SFS 1979:230, 1987:468, 1991:670) lag som reglerar enskildas (inklusive föreningars, stiftelsers, bolags etc.) rätt till förvärv av lantbruksenhet (SFS 1979:230). Lagen har tre centrala mål: att främja enskilt företagande samt sambandet brukande‑ägande inom jord- och skogsbruk, att främja jord- och skogsbrukets rationalisering, att främja sysselsättningen i glesbygderna. I jordförvärvslagen sägs allmänt att den skall slå vakt om familjejordbruket, främja främst skogsbrukets rationalisering, begränsa juridiska personers förvärvsrätt samt göra det möjligt att i glesbygden ta till vara sysselsättningsmöjligheterna i jord- och skogsbruk. Lagen tillämpas genom prövning, som sker hos länsstyrelserna eller hos Jordbruksverket. Av alla förvärv reglerar jordförvärvslagen mindre än hälften. Resterande är i huvudsak släktförvärv.
Skogsencyklopedin