det att avsiktligt fånga eller döda vilt. Även försök till detta, ingrepp i viltbon och att ta eller förstöra fågelägg anses inbegripet i termen jakt, liksom fångst för märkning.
Jakten regleras främst av jaktlagen och jaktförordningen där portalbestämmelsen är att jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. I princip är alla djur fredade och jakt förbjuden, men fastställda jaktider för olika arter utgör undantag från förbudet.
Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet med uppdrag att följa utvecklingen av jakten och viltvården och utfärdar också föreskrifter och allmänna råd i jaktkungörelsen. Länsstyrelsen beslutar i en del jakt- och viltvårdsärenden, t.ex. älgjakten. Svenska jägareförbundet har hand om mycket praktiskt vilt- och jaktvårdsarbete på uppdrag av riksdagen. Möjlighet finns att på enskilt eller myndighets initiativ bedriva skyddsjakt för att förebygga skador av vilt.
Jakt har stor betydelse för att reglera stammarna av framför allt älg och andra hjortdjur som kan tillfoga skog stora skador (jfr viltskador). För enskilda renägare och djuruppfödare kan rovdjursjakt ha stor indirekt ekonomisk betydelse.
Jakten ger – förutom kött, päls, troféer och inkomster från försäljning – upplåtelseinkomster och arbetstillfällen genom behovet av material, utrustning och tjänster. Den har också betydande rekreationsvärden, sociala värden och friskvårdsvärden. Av all jakt är älgjakten den ekonomiskt mest betydelsefulla. .
Skogsencyklopedin