växt eller djurart som speglar förekomst av andra arter eller annan företeelse i miljön. Den biologiska mångfalden kan delvis mätas med hjälp av indikatorarter, vars tolerans eller känslighet för någon viss omvärldsfaktor ger en antydan om det tillstånd vari denna faktor befinner sig. De används också för att bedöma områdens naturvärden. En riktigt användbar indikatorart skall reagera tydligt och helst successivt då förhållandena försämras eller förbättras. Indikatorarter är ofta specialister. Så anses t.ex. tretåig hackspett vara en fokalart för äldre, större grandominerad skog med mycket död ved. Att använda sig av fokalarter i arbetet att identifiera skyddsvärds miljöer anses effektivt i det boreala landskapet. I mer komplexa ekosystem, som exv. i tropiska regnskogar är det mindre effektivt. Ledarter och skiljearter utgör tillsammans indikatorarter.
Fokalart anses ibland mer avse enbart miljökvaliteter, medan indikatorart även kan användas för att indikera speciella miljöförhållanden, t.ex. hög fuktighet, kalkhalt eller hög vintertemperatur. Jfr nyckelart, signalart. Se även rödlistade arter, biotopskydd, biodiversitet, naturhänsyn.
Skogsencyklopedin