åtgärd för att främja föryngring genom att oönskade träd och hindrande buskvegetation tas bort på hygge. Hyggesrensning bör inte benämnas hyggesröjning. Hyggesrensning kan dels innebära att underväxt som lämnats orörd vid avverkning röjs bort i ett separat moment, dels att man vill skapa goda siktförhållanden vid maskinavverkning. Åtgärden syftar till att förbättra återväxtens tillgång på ljus, vatten och växtnäring. Av naturvårdsskäl bör man överväga om hyggesrensning skall utelämnas. Hyggesrensning bör ske vid naturlig föryngring för att erhålla en jämn och fin föryngring. Undantag från detta är degenererade marker, t.ex. svaga marker i Norrland som brunnit, eller frostlänta lokaler. Här är hyggesrensning ett risktagande. På sådana marker måste fröträdsställningens täthet, och därmed näringsuppbyggande- och skärmande effekt, vägas mot plantornas krav på överlevnad och tillväxt. Genom att låta underväxten stå kvar om fröträdsställningen blir gles kan de motstridiga kraven förenas något. Hyggesrensning av asp i planerad tallföryngring förebygger risken för knäckesjuka (av svampen Melampsora pinitrorqua) på tallplantorna. Svampen är en rostsvamp som värdväxlar mellan asp och tall. I vissa fall kan man överväga att ficka äldre aspar för att minska aspuppslaget. Äldre aspar är inte så effektiva mellanvärdar som aspsly.
Metoder för hyggesrensning är manuell röjning och motormanuell röjning. Motormanuell hyggesrensning med röjmotorsåg är vanligast. Maskinell röjning utvecklas fortlöpande och kan komma att utnyttjas vid hyggesrensning. Tidigare användes även kemiska preparat (herbicider). Kemisk ytbehandling är förbjuden i lag och fickning av grövre lövträd tillåts endast efter dispens.
Naturvård vid hyggesrensning följer i stort sett samma mönster som vid röjning. Grupper av plant‑ och ungskog liksom bärande träd och buskar bör sparas, eftersom de gynnar artrikedomen. Grupper av träd som undantas från slutavverkning bör inte heller hyggesrensas. Inför maskinavverkning är det lämpligt att begränsa hyggesrensningen på skyddsvärda områden.
Ståndortsanpassad hyggesrensning bör oftast tillämpas framför schablonmässig ”städning”, som egentligen sällan är påkallad. Friska plantor under 5 dm kan genomgående lämnas att förstärka kommande skogsodling. På frostlänt mark lämnas underväxt som skydd, gärna i kombination med en skärmställning. Marken kan annars bli mycket svårföryngrad. Frostrisken dämpas endast marginellt av underväxten ensam jämfört med en riktig skärm. Därför är det oftast bättre att försöka åstadkomma en lågskärmsliknande ställning av underväxten, dvs. jämnt distribuerade stammar, i ganska täta förband. På mycket fuktiga avsnitt, t.ex. vid beståndsföryngring, görs hyggesrensningen försiktigt genom att glesa ut täta klungor av underväxt och därigenom släppa fram ljus till småplantorna. Underväxten får en frostskyddande och viss dränerande funktion. Ju hårdare klimatläge, desto försiktigare bör rensningen göras. Utvecklingsbar undervegetation lämnas kvar, inte minst i vindexponerade och frostlänta lägen. Utlakning av växtnäring dämpas under den första hyggesfasen om underväxt lämnas. Speciellt på svag, humusfattig mark i norra Sverige, där ett kontinuerligt förnatillskott är av vikt för att hålla cirkulationen av växtnäring intakt, bör underväxt sparas i ett inledande skede. Det gäller även på god mark i södra Sverige där näringsutlakningen, trots att den är ringa, drabbar en redan hårt belastad miljö.
Tidpunkt för hyggesrensning kan vara före eller efter avverkning. Bästa tid är före avverkning då arbetet går fortare och blir noggrannare utfört eftersom röjstammarna syns ordentligt. Eventuella uppslag av stubbskott dämpas av det befintliga beståndet. Ytterligare ett skäl är att tät underväxt kan vara besvärande vid maskinell avverkning. Hyggesrensning kan genomföras upp till några år innan avverkning. Hyggesrensning efter avverkning görs normalt endast då underbeståndet ska sparas som frostskärm. Fördelen är att arbetet då kan utföras med god känsla för effektiv utformning av skärmen. Oaktat avverkningstidpunkt kan åtgärden sättas in när som helst under året. Undantaget är om hyggesrensningen omfattar en hel del barrvirke grövre än 7 cm i stubbskäret. I detta fall gäller restriktioner som påkallas p.g.a. risken för insektsangrepp. Hyggesrensning av asp är speciellt krävande eftersom aspen har förmåga att bilda rotskott i stort antal. Rotskotten sätter dessutom fart först efter avverkning. Önskas aspfria föryngringar är det bäst att behandla så många grova aspträd som möjligt senast tre år före avverkning. Fickning (en form av kemisk röjning) är då klart effektivast, men kräver dispens. Alternativen är avverkning, eller ännu bättre ringbarkning, vilket medför kraftig försvagning av rotskottbildningen. Om åtgärden görs i god tid kan bekämpning av rotskotten påbörjas redan i samband med hyggesrensning. Är marken frostlänt kan det vara bättre att gynna ett lövuppslag som sedan röjs till en ordentlig lågskärm, i stället för hyggesrensning. Jfr rensningshuggning.
Skogsencyklopedin