kvarstående träd av det gamla beståndet. Högskärmens uppgift är att verka som (frost-) skydd för planterade eller självsådda plantor, men också att ge frö till naturlig föryngring. Skärmträden har också en dränerande effekt, vilket kan underlätta syreförsörjningen till plantornas rötter. Behovet av skyddsdikning minskar därmed. Skärmar är ofta lämpliga på finjordsrika, bördiga och frostlänta marker. För att öka värdetillväxten på skärmträden kan beståndet kvävegödslas. Naturlig föryngring av blandbestånd under högskärm är en väg mot ökad ståndortsanpassning. Högskärmar kan anläggas med olika skärmträdslag. Vanligast är dock högskärmar med tall. På fuktiga partier med bättre ståndortsegenskaper blandas tallen gärna med skärmträd av gran eller löv. Ståndortskraven är i stora drag samma krav som vid naturlig föryngring av tall. Genom inblandning av gran och löv i skärmen kan markfuktighet utsträckas till fuktig typ. Markvegetationen får även omfatta grästyper tack vare skärmens vegetationshämmande effekt. Vanligen lämnas 150–300 stammar per hektar. Högskärmen avvecklas ett par år efter lyckad plantetablering för att inte orsaka för stora skador på föryngringen. Av naturvårdsskäl lämnas ibland enstaka träd ur skärmen att växa vidare in i det nya beståndet. Är skärmen tät eller granuppslaget stort, avvecklas den ofta i två steg. Se även skärmställning, samt under gran, tall.
Skogsencyklopedin