Skogsencyklopedin

Hasselforskoncernen, Hasselfors Bruks AB

tidigare en skogskoncern med rötterna i slutet av 1600-talet då Melker Falkenberg (1636–1676) började bedriva stångjärnssmide. Bruket ägde även en del egen skog. Under 1850-talet uppförde man en masugn och byggde sin första såg för avsaluproduktion. Verksamheten övertogs genom arv av ätten Wachtmeister och ombildades till aktiebolag 1874. Svartå bruk införlivades 1912 och en strukturrationalisering genomfördes varvid träindustrin, med framför allt ett större sågverk, koncentrerades till Hasselfors. Svartå fick järnproduktionen, men 1966 lades träkolshyttan i Svartå ned, landets sista. I brukets markinnehav ingick stora mossar och man började tillverka torvströ och bränntorv. Efter andra världskriget koncentrerades verksamhet alltmer till sågverkshantering och torvindustri. Från 1960 introducerade man torv som jordförbättringsmedel och odlingssubstrat. Hasselfors verksamhet splittrades under 1970- och 1980-talen, bl.a. genom förvärv av nya industrirörelser. Koncernen omfattade 1992 industrirörelse, skogs-, aktie-, och kapitalförvaltning samt intressebolag. Man hade då drygt 600 anställda och omsatte drygt 670 miljoner kronor. AssiDomän AB övertog 1995 Förvaltnings AB Hasselfors med skogstillgångar och industrirörelse. Idag ingår Hasselfors industrier i Setra och skogarna i Sveaskog.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Anns forskning belönas med guldmedalj
SkogsJobb