(1764–1837) pionjär inom skogsbruket och tysk skogsman och ledare av det preussiska forstväsendet. 1808 gav Hartig ut läroboken Lehrbuch für Förster och 1821 bidrog till att den första skogsvetenskapliga professuren inrättades vid Berlins universitet. Hartig var den förste som försökte uppnå lika stor eller så småningom stigande virkesavkastning under avverkningsperioderna genom att utarbeta ”das Massenfachwerk” (den på virkesmängden grundade fackverksmetoden). Heinrich Cotta delade sedan upp omloppstiden, eller en antagen övergångstid, i perioder och åsatte lika stor ytvidd åt varje period. Till följd av detta fick indelningssätt namnet ”das Flächenfachwerk” (eller den på ytvidden grundade fackverksmetoden). Då dessa indelningsmetoder inte visade sig vara fullt ändamålsenliga, försökte man tillgodogöra sig de fördelar, som var och en av dem erbjöd, på samma gång man försökte undvika de olägenheter, med vilka de var behäftade. På detta sätt uppstod ”das kombinierte Fachwerk”, eller den både på virkesmassan och på ytvidden grundade fackverksmetoden. Denna indelningsmetod förenklades sedermera och kom att utgöra grunden för svensk skogsindelning.
Skogsencyklopedin