konstruktion med uppgift att skydda odlingsmark, att hålla samman kreatur och att markera ägogränser. Detta behov uppstod redan under järnåldern. Hägnader uppfördes kring inägomark (först för att hålla djuren utanför hägnet, sedan för att hålla dem innanför) och senare även i skogsmarken för att hålla kreatur från olika gårdar åtskilda. De ofta långa och svårskötta systemen ledde till byarnas framväxt under järnåldern. Hägnader uppfördes av trä eller av sten, beroende på vilket material som var lättast att tillgå, i början av 1900-talet av ståltråd och taggtråd, senare av elstängsel. Gärdsgårdar av trä förekommer i hela landet, utom i de förr skoglösa områdena utmed syd- och västkusten. Rester av hägnader är i dag framför allt gärdsgårdar av sten. Gärdsgårdar av trä förfaller i rask takt. Stenmurar förekommer i hela landet, med tyngdpunkt i de förut nämnda skoglösa områdena samt Småland och Östergötland. Hägnadsrester kan ibland ge vägledning om fastighetsgränser om dessa av någon anledning är svåra att fastställa i terrängen. Sådana rester kan också utgöra kulturminne som behöver åtnjuta visst skydd. Jfr viltstängsel.
Skogsencyklopedin