Skogsencyklopedin

gyttja

postglacial, organogen jordart bildad som sediment i näringsrikt vatten och till sin karakteriserande del består av mer eller mindre omvandlade växtdelar och djurrester (i hög grad spillning) uppblandade med finkornigt minerogent material. Halten organiskt material överstiger 20 % alternativt 30 % (olika gränsvärden har använts vid olika klassifikationssystem). Om de ingående partiklarna (detritusen) inte kan urskiljas med blotta ögat, kallas gyttjan findetritusgyttja, annars grovdetritusgyttja. I sina grövsta varianter kallas den för svämtorv, vilket dock är en något missvisande benämning på mycket grov gyttja. Beroende på innehåll ges gyttjorna olika namn, t.ex. alggyttja, pappersgyttja och kalkgyttja. Jfr dy, lergyttja. Se även putrifiering.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb