(Phaeolus spadiceus, syn. P. schweinitzii) rötsvamp som förekommer i hela landet. Främst angrips gamla tallar, där den orsakar en basal brunröta hos angripna träd. Även gran och lärk kan drabbas. Fruktkropparna är ettåriga, 10–30 cm breda och förekommer oftast på marken och har då en rund form med mittställd fot. Ovansidan är luden, knölig och rostbrun med gröngul kant. Angrepp är svåra att upptäcka innan träden fälls eftersom det först och främst är de inre delarna av rötterna och stammen som angrips. Förekomst av fruktkroppar är det tidigaste och säkraste tecknet för ett rötangrepp. Skoglig ekonomisk betydelse får svampen genom att angripna träd lättare ger vika för starka vindar. Eftersom svampen förekommer främst på gamla, ofta hundraåriga tallar har svampen föga betydelse som skadegörare inom normala omloppstider. Grovtickan indikerar ett visst naturvärde i beståndet.
Skogsencyklopedin