(Gremmeniella abietina) kallas knopp- och grentorka på tall, topptorka på gran och paraplysjuka på tallplantor. Vanligen används dock det latinska förnamnet. Gremmeniella är en skadesvamp som förekommer i hela landet där den angriper tall, contortatall och gran. För orten sydliga provenienser av tall är känsliga. Svampsjukdomen är den allvarligaste som kan drabba i kronan på både tall och gran i Sverige. Angreppen är starkt väderleksbetingade och gynnas av kall, regnig sommar i kombination med varm vinter. Sporerna sprids till årsskotten under sommar och höst, varefter sjukdomen utvecklas på eftervintern och våren. Barren blir då bruna i grenspetsarna (därav öknamnet ”röde djävulen”)och skottskjutningen uteblir, eftersom svampen dödat skottaxeln och knoppen. Angreppet kan visa sig redan i maj längst i söder medan det kan dröja ända in i juli i landets nordligare delar. Svarta runda pyknider utvecklas med början på våren året efter det att symptomen uppkommit och senare samma år bildas apotecier. Tiden mellan infektion och till dess symptom visar sig är för tall minst en säsong, men är ibland två och då dödas de två yttre årsskotten. När det gäller gran rör det sig alltid om minst två säsonger, men så mycket som fyra har iakttagits i Småland. I det fallet dör således fyra års toppskotts tillväxt.
I Sverige finns det två typer av Gremmeniella-svampen:
Den sydliga typen, som också förekommer i norra delen av landet, angriper tall i alla åldrar. Risken för angrepp är störst i 20–40-årig skog på marker med hög bonitet. Angreppen sker ofta lågt i kronorna, men vid svåra angrepp drabbas grenspetsar i hela kronan. Svampen kan leva kvar i grenarna dels i kräftsår på dessa, dels kan den växa in i och döda äldre delar av grenen. Resultatet blir en oregelbunden och ofta upphissad krona. Svårt skadade träd dör. I slutstadiet kan även större märgborren angripa stammen.
Den nordliga typen angriper yngre tall och contortatall i kärva klimatlägen med mycket snö. Grenar under snön angrips eftersom svampen har goda utvecklingsmöjligheter i den miljön. Svampen kan leva kvar i grenen under flera år och växa in till stammen, där kräftsår kan utvecklas. Det kan leda till att stammen stranguleras, något som ofta medför att trädet dör.
På gran orsakar gremmeniella topptorka. Angreppen sker i övre delen av kronan där toppskottet och högt sittande grenspetsar dödas. Skadorna resulterar ofta i flertoppighet. Gran får ofta angrepp om den växer spontant under tall. Även gran i rena bestånd upp till c:a 15 års ålder, kan drabbas. Angreppen på gran är troligen vanligare i södra Sverige än i norra.
I plantskolor angrips tall- och contortaplantor. Det finns risk för att sjuka plantor hinner planteras ut innan symptomen uppträder, eftersom symptomen kommer relativt sent. Tidiga symptom i plantskolan är mattgrön färg och löst sittande barr. Barren börjar därefter bli bruna från basen och ett snitt i skottet visar på fläckvis död bark. Svampen utvecklas vid temperaturer runt 0 °C, varför kyllagring inte är riskfri. På plantor kan svarta runda fruktkroppar utvecklas samma år som symptomen kommer. Besprutning med lämpligt preparat kan vara nödvändigt.
Skogsencyklopedin