Skogsencyklopedin

gnejs

ofta gråröd, omvandlad bergart (metamorf bergart), oftast sammansatt av fältspat, kvarts och glimmer. Med metamorfos avses att bergarten är bildad genom omvandling av en annan ursprunglig bergart. Den ursprungliga bergarten kan vara antingen en magmatisk bergart (ortognejs) eller så har den bildats av lerrika sediment varvid karakteristiska mineral såsom cordierit och sillimanit bildats. Gnejsen benämns då sedimentgnejs eller paragnejs. Man känner igen gnejs genom att mineralen separerats till band och ådror som veckats under tryck. Strukturen är tydligt skiktad, dock inte med så regelbundet parallella skikt som hos skiffer. Ådergnejs är en vanlig typ i områden som utsatts för hög metamorfos, varvid en differentiering har skett i ljusa och mörka ådror eller band av kvarts-fältspat respektive biotit och/eller hornblände. Bandens art kan även härledas till ursprungsmaterialets karaktär, om det varit sandigt eller lerigt, till exempel. Gnejs är, jämte granit, Sveriges vanligaste bergart. Gnejs har under lång tid brutits för framställning av makadam, byggnadssten, och kant- och gatsten.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb