benämning på hur gallringsarbete utförs, dvs. med vilka redskap och maskiner. Gallringstekniken har varit under snabb utveckling. Fram till 50-talet utfördes arbetet manuellt med såg och yxa. Träden stämplades (märktes, bläckades) före avverkningen genom att barken höggs bort i en fläck/bläcka. Virkestransporten skedde med häst. Första steget i mekaniseringen av gallringen blev motormanuell gallring. Motorsåg ersatte handsåg och yxa. Traktor och senare skotare ersatte häst för virkestrasporten. Träden som skulle huggas märktes till enbörjan ut med färgstämpel, senare valde huggaren själv vilka träd som skulle avverkas, s.k. huggarstämpling. Kraven på körvägarna i bestånden ökade och system med flera meter breda stickvägar fick dras genom bestånden för att traktorerna skulle kunna ta sig fram. Idag är stickvägarna kring 4 m breda och med ett stickvägsavstånd på 18–22 meter. På stickvägarna kunde senare skördaren, det senaste steget mot helmekaniserad gallring, ta sig fram. Den mekaniserade gallringens tidiga gallringsprocessorer och skördare nådde inte mer än 7 m ut från stickvägen varför en eller ett par huggare fick gå med och fälla ut träden som var utom räckhåll i den s.k. mellanzonen. Skördaren skapar nu sin stickväg själv och gallrar samtidigt mellan stickvägarna. Skördarföraren gör trädvalet från sin plats i maskinen och utstämpling i förväg förekommer ytterst sällan. Det kan fortfarande förekomma att huggare fäller träd utom räckhåll för maskinen. I dag utförs nästan all gallring helmekaniserat och i stort sett inget motormanuellt arbete förekommer, förutom i en del småskalig gallring eller i känsliga områden. Med mindre och lättare skördare har skador på skog och mark minskat samtidigt som produktiviteten ökat. I glesare skog används ibland beståndsgående skördare och avståndet mellan stickvägar är då större. Genom mekaniseringen har ekonomin i gallringar kraftigt förbättrats. Nästa steg för att ytterligare förbättra ekonomin är troligen s.k. drivare, en maskin som är både skotare och skördare. Drivaren är ännu mer eller mindre på försöksstadiet.
Skogsencyklopedin