hjälpmedel i form av tabell eller diagram för att underlätta beslut om en enskild gallring eller utformandet av gallringsprogram för bestånd. Gallringsmallen ska ses som en rekommendation grundad på kunskap och bedömningar. En gallringsmall visar en prognos för hur ett bestånd utvecklas och ger rekommendationer om när gallring bör utföras och om täthet efter gallring. I gallringsmallen kombineras kunskap (från gallringsförsök) om täthetens påverkan på totala volymproduktionen och påverkan på de enskilda trädens dimensionsutveckling. Erfarenhet av kostnader och intäkter vid gallring påverkar också utformningen liksom bedömningar av risker, främst för stormskador och avgång p.g.a. konkurrens. Gallringsmallar varierar beroende på trädslag, bördighet och med de bedömningar som ligger bakom. Mallarna fungerar schablonmässigt i jämna bestånd, medan gallringsbehov i ojämna bestånd bör baseras på mallarna med stöd av visuell bedömning av kronornas utseende.
I gallringsmallar beskrivs beståndets täthet med t.ex. stående virkesvolym eller stamantal. I Sverige är det vanligast att täthet beskrivs med grundyta (m2/ha), som antingen mäts med hjälp av relaskop eller genom diamtermätning av träden inom ett antal provytor. Andra ingångsvariabler är ålder eller övre höjd samt bördigheten, ofta utryckt i ståndortsindex. Gallringsmallen ger rekommendation om bl.a. gallringstidpunkt och gallringsuttagets storlek. Se även skogsuppskattning.
I Sverige har gallringsmallar publicerade av Skogsstyrelsen fått stort spridning, men det finns också mallar som utarbetats av skogsföretag och skogsägareföreningar utifrån deras specifika gallringsstrategier.
Skogsencyklopedin