karaktär av urvalet vid gallring dvs. vilka träd som gallringen inriktas mot och hur beståndets kronskikt och medelhöjd kommer att påverkas. Vanligtvis anges uttagets lokalisering inom olika kronskikt eller olika diameterklasser.
Vanliga gallringsformer: Låggallring innebär att uttaget görs underifrån, dvs. undertryckta och behärskade träd tas ut i första hand och om gallringsstyrkan ska öka, sker även uttag bland behärskade träd (se trädklass), dvs. klena träd tas ut och härskande och medhärskande träd lämnas. Höggallring innebär att gallringen sker ovanifrån, dvs. härskande och i viss mån medhärskande träd tas ut och lägre trädklasser lämnas. Krongallring sker från mitten, dvs. medhärskande träd tas ut för att gynna härskande och medhärskande träd. Gallring i de lägre kronskikten sker undantagsvis.
Det är sällan gallringsformerna tillämpas renodlat, urvalet sker nästan alltid mer eller mindre utifrån trädens bedömda kvalitet och utvecklingsmöjligheter (se fri gallring). I barrskog har de flesta gallringsingrepp ett tydligt inslag av låggallring. Höggallring var i princip förbjuden enligt skogsvårdslagstiftningen till 1993. Idag finns inga sådana restriktioner men renodlad höggallring är ovanligt. Gallringar i lövskog kan ofta karakteriseras som krongallringar.
Skogsencyklopedin