Skogsencyklopedin

frukt

organ som innehåller blomväxters frön och samtidigt skyddar dessa. Frukter produceras vid en för varje art bestämd tid varje år. Frukter kan vara av olika slag såsom klyvfrukt, skenfrukt, stenfrukt, nöt, kapsel, bär och andra. En äkta frukt är bildad av fruktämnet enbart. En falsk frukt (skenfrukt) innehåller även andra delar som t.ex. blombottnen.
Frukter kan indelas i torr frukt och saftig frukt efter deras karaktär i moget tillstånd. Till de torra frukterna hör nöt, kapsel och klyvfrukt. De enfröiga nötterna finns hos t.ex. hassel, björk, bok och ek. Flerfröiga, torra frukter kallas kapslar och finns hos t.ex. vallmo och många nejlikor. Klyvfrukter finns hos bl.a. flockblomstriga och lönn Till de saftiga frukterna hör stenfrukt och bär. Stenfrukter är enfröiga som hos t.ex. körsbär och persika samt delfrukterna hos hallon. Bären har flera frön som hos t.ex. blåbär, tomat, vinbär, rönn och gurka. Baljfrukt, egentligen en sorts kapsel, finns hos ärtväxterna och s.k. baljkapslar finns hos de korsblommiga växterna.
Sedan frukten mognat fungerar den (hel eller i delar) som spridningsenhet för växten. Många arter bildar tusentals frukter varje år, t.ex. björkar och de flesta andra skogsträd, medan andra bara alstrar några få frukter, såsom vallmo och andra örter.
Ett fruktförband eller en sammansatt frukt är en frukt som bildats av fruktämnen från flera pistiller. Varje fruktämne utvecklas till en egen frukt efter befruktningen, men bildar genom sammanväxning fruktförbandet som blir en enda spridningsenhet. Kända exempel på arter med fruktförband är hallon, jordgubbar och kardborrar. Fruktförband är ofta s.k. fruktställningar och förekommer förutom hos de nämnda arterna även hos bl.a. flockblommiga växter och ärtväxter.
Olika arter har olika lång fruktmognadstid. I tempererade och kalla områden mognar frukterna vanligen inom ett år. Frukter av kapseltyp mognar, spricker upp och frigör fröna medan de ännu sitter kvar på växten. Nötfrukter lossnar först från växten och spricker upp senare på marken efter en viss ytterligare mognad. Se även spridning.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb