fanerogamernas fortplantningskropp. Storleken varierar från art till art och är alltifrån mikroskopisk till bollstor. Hos de nakenfröiga växterna (gymnospermerna) bildas fröet av ett fröämne som inte är inneslutet utan ligger öppet. Hos de gömfröiga växterna (angiospermerna) är fröet inneslutet i en frukt. Ett frö består av grodd (embryo), frövita (endosperm) dvs. näringsvävnad samt fröskal. Den färdigutvecklade grodden och näringsvävnaden dominerar oftast. I grodden finns anlagen till primärroten, till de ovanjordiska skotten och till hjärtbladen. Näringsvävnaden kan förbrukas före fröets mognad och då lagras i grodden. Riklig näringsvävnad finns hos gräs och palmer, medan orkidéerna helt saknar sådan. Fröskalet utgör ofta en tjock vägg till skydd för grodden. Det kan vara klibbigt, hårigt eller försett med kloböjda borst för att underlätta spridningen. Små enfröiga frukter kallas ofta ”frön” i dagligt tal (t.ex. gräsfrön) men är egentligen nötter. Efter mognad och spridning försätts många fröer i ett vilostadium, s.k. frövila. Se vidare frögroning.
Skogsencyklopedin