biologisk form bildad till stor del p.g.a. ljusets inverkan. Hos växterna förmedlas fotomorfogenesen huvudsakligen av ljuskänsliga ämnen, huvudsakligen fytokrom och blåljusreceptorn. Blåljusreceptorn gör att plantor som växer i totalt mörker får underutvecklade blad samt blir långa och slanka för att snabbt nå ljuset. Dessutom böjs gärna toppen nedåt. Hos gömfröiga växter utvecklas inga kloroplaster i mörker. Plantor som växer i ljus får genom fotomorfogenesen en mer kompakt stam eller stjälk som blir mer uträtad i toppen, får större blad och kloroplaster i en del celler. Förändringarna i stambyggnad och bladstorlek regleras av fytokromet. Kloroplasternas utveckling fordrar dock ljusabsorption också i blåljusreceptorn. Ljusets medverkan är också nödvändig för att fungerande klyvöppningar skall bildas. Fototropismen, som helt och hållet förmedlas av blåljusreceptorn, utgör en del av fotomorfogenesen. Hos svamparna är utvecklingen av fruktkropparna beroende av ljuset och är därmed även den en form av fotomorfogenes. Se även fotoperiodism.
Skogsencyklopedin