hos växter, delning av stamar, grenar, kvistar och blomställningar. I toppen på varje gren finns knoppanlag. Dessa kan indelas i spetsmeristem, vilket ger den knopp som bildar fortsättning på huvudaxeln, och bladvecksmeristem, vilket ger de knoppar som bildar grenar. Utvecklas spetsknoppen och ger upphov till en rak, genomgående skottaxel, talar man om racemös tillväxt. Man får då en klart dominerande huvudstam, som hos tall, gran, al, ask, asp, bok och ek. Denna typ av skottsystem kallas också monopodium. Hos andra arter som t.ex. hassel, avenbok, alm och lind så utvecklas av olika orsaker aldrig toppmeristemet till längdtillväxt, utan en eller flera av sidoknopparna tar regelbundet över längdtillväxten, så kallad cymös tillväxt. Om endast den övre av bladvecksknopparna regelbundet övertar längdtillväxten, kommer ett system av bladmeristem att utveckla en genomgående, men ej helt rakväxande, huvudaxel som hos lind. Detta skottsystem kallas då sympodium. Hos t.ex. syren och fläder dör toppmeristemet regelbundet eller utvecklar blommanlag. I dessa fall tar två jämnstarka bladvecksmeristem över längdtillväxten och man får en så kallad falsk gaffelgrenighet (falsk dikotomisk förgrening). Äkta gaffelgrening, där två likvärdiga grenar växer ut från samma meristem, förekommer inte hos träd men är vanligt hos t.ex. lummerväxterna.
Skogsencyklopedin