spridning av bekämpningsmedel, ofta lösta i vätskor, från flygplan eller helikopter mot skadeinsekter, svamp, ogräs, lövsly etc. inom jord- och skogsbruk. Flygbesprutning förbjöds redan 1972. Förbudet hävdes 1975 i avvaktan på utredning, men förbjöds igen 1980, dock med möjligheter till dispens. Metoden har sedan dess använts inom svenskt skogsbruk 1997 och 1998 då tallmätare respektive barrskogsnunna behandlades med Bacillus thuringiensis från helikopter. Inom jordbruket är metoden förbjuden sedan 1986. Metodens fördel är att spridning av bekämpningsmedel, t.ex. vid omfattande angrepp av skadeinsekter, är snabb och kan användas i svårframkomlig terräng. Dess nackdelar är en sämre precision än markbaserade metoder, vilket kan medföra att vattendrag och andra känsliga naturföreteelser kan förorenas. Flygbesprutning används också för att släcka skogsbränder i otillgängliga trakter.
Skogsencyklopedin