växt anpassad till ett liv i kargt fjällklimat. Ofta präglas fjällväxter av ett växtsätt som skyddar mot stark vind och bitande frost såsom dvärgväxt, rosetter, mattor, tuvor och ett kraftigt utvecklat rotsystem. Många arter är behårade för att minska vattenavdunstningen. Genom att vegetationsperioden är kort har fjällväxterna ofta snabb utveckling från den första skottskjutningen till färdig frukt. Endast ett fåtal arter förlitar sig helt på fröproduktionen för sin överlevnad (annueller), de allra flesta är perenner och har någon form av vegetativ förökning. Bland fjällväxter som förekommer lika ofta utanför som inom fjällområdet märks majbräken, mjölke, skogsstjärna, älggräs, dvärgbjörk, kung Karls spira och torta, varav de tre senare med en nordligare utbredning i landet. De egentliga fjällväxterna är ungefär 275 till antalet varibland återfinns dvärgvide, fjällarnika, fjällklocka, fjällsippa, fjällspira, fjällvallmo, fjällviva, isranunkel, kantljung och lappljung.
Skogsencyklopedin