växt som utbildar frön. Gruppen fanerogamer omfattar gymnospermer (nakenfröiga) och angiospermer (gömfröiga). Man har beräknat att de omfattar runt 250 000 arter varav endast c:a 600 arter är gymnospermer.
Fanerogamerna började uppträda på jorden under devontiden (416–359 miljoner år före nutid) och utvecklades och differentierades kraftigt under de följande 100 miljoner åren. Då var det de nakenfröiga som utvecklades bäst så att de dominerade växtligheten tillsammans med kryptogamerna under perm, trias, jura och krita (299–65 miljoner år före nutid). Bland ännu levande gymnospermer är divisionen koniferofyter, som omfattar barrträden, den artrikaste med c:a 600 arter träd och buskar. De övriga nutida divisionerna, dvs. idgransväxterna, cykadofyter, ginkgoväxter och gnetofyter, omfattar i dag bara ett fåtal arter.
Under kritaperioden utvecklades angiospermerna närmast explosionsartat ur någon ännu okänd växtgrupp. Angiospermerna har tre nya strukturer som skiljer dem från alla andra växter, nämligen blomma och frukt samt en betydligt mer differentierad stam. Dagens dominans av gömfröiga växter antas bero på fröets förmåga att spridas och överleva tack vare sitt skyddande skal och inneslutna, fullbildade embryo med vidhängande näringsförråd i form av frövita. Vidare har bladen utvecklats i rik variation och anpassats alltefter växtens levnadssätt.
Morfologiskt räknas fanerogamerna till gruppen stamväxter. Karakteristika är en utvecklad stam (ibland under benämningen stjälk, strå eller stängel) med ledningsvävnad för transport av vatten och näringsämnen, en rot, blad (ibland i form av barr) samt blommor. Hos fanerogamerna är gametofyten reducerad till mikroskopisk storlek och är antingen honlig eller hanlig. Här är gametofyten helt beroende av sporofyten, och hongametofyten lämnar aldrig sporofyten. Jfr kryptogam.
Skogsencyklopedin