en grupp skogsindelningsmetoder inom skogsbruket, vilka hade till ändamål att efter en bestämd hushållningsplan ordna skogsavverkningen, som samtidigt grundades på längre tidsperioder. Georg Ludwig Hartig var den förste, som genom en sådan plan försökte uppnå lika stor eller så småningom stigande virkesavkastning under avverkningsperioderna, och han blev därigenom grundläggare av ”das Massenfachwerk” (den på virkesmängden grundade fackverksmetoden). Heinrich Cotta delade upp omloppstiden, eller en antagen övergångstid, i perioder och åsatte lika stor ytvidd åt varje period. Till följd av detta fick indelningssätt namnet ”das Flächenfachwerk”. Då dessa indelningsmetoder inte visade sig vara fullt ändamålsenliga, försökte man tillgodogöra sig de fördelar, som var och en av dem erbjöd, på samma gång man försökte undvika de olägenheter, med vilka de var behäftade. På detta sätt uppstod ”das kombinierte Fachwerk”, eller den både på virkesmassan och på ytvidden grundade fackverksmetoden. Denna indelningsmetod förenklades sedermera och kom att utgöra grunden för svensk skogsindelning.
Skogsencyklopedin