Skogsencyklopedin

europeisk lärk

(Larix europea) art inom familjen tallväxter som är naturligt begränsad till ett litet område i centrala Europas bergstrakter. Arten har odlats i vårt land sedan 1780, främst i de södra landskapen. Odlingen har varit problematisk p.g.a. lärkkräfta.
Lämplig ståndort: Ofta lämplig på djup, lucker, frisk eller fuktig mark som sluttar, dock ej styv lera.
Skador: Europeisk lärk angrips svårt av lärkkräfta (Lachnellula willkommii).
Plantering: God markbehandling krävs, planteringsförband 2–3 meter.
Lärk självföryngrar sig villigt på bar mineraljord. Lärken är brandanpassad och ett s.k. primärt trädslag varför hyggesbränning i många fall gynnar plantetablering på naturlig väg.
Lärk växer snabbt i ungdomen och kräver mycket ljus. Gallringen bör sättas in tidigt, i 20-årsåldern. Därefter utförs återkommande gallringar vart 5:e eller 6:e år på goda boniteter. Det är viktigt att hålla jämn tillväxt för att inte skapa spänningar i virket.
Grenrensningen inträffar tidigt men grenarna sitter kvar länge och kan avlägsnas genom stamkvistning (torrkvistning).
Arten har god stormfasthet. Omloppstiden är omkring 100 år.
Trädslagsblandning: De flesta lärkarter är naturligt anpassade till att växa i blandbestånd. Den europeiska lärken trivs särskilt bra i blandning med gran, men också med tall. Lärken växer fortare och blidar ett övre kronskikt som är till nytta för granen. Lärkens kvistrensning underlättats av underbeståndet av gran. Lämplig blandning i slutet av omloppstiden kan vara 80 % gran och 20 % lärk.
Frö kan insamlas på nyfällda träd eller genom klättring. Klängning sker genom mekanisk sönderrivning. Lagring görs vid optimal vattenhalt 7–10 %, i övrigt som tall.
Virket har hög densitet och hållfasthet, dessutom har kärnvirket god rötbeständighet. Det används vid tillverkning av pappersmassa, men har hög hartshalt och lågt massautbyte. I dag är markandelen liten för lärk. Det råder f.n. en uttalad brist på lärktimmer. Import av lärk sker ända från centrala Sibirien. Timmer av någorlunda god kvalitet kan betalas mycket bra. I framtiden kan man tänka sig nischer för naturlig giftfri träråvara, rötbeständigt virke till lägre pris, samt konstruktionsvirke med högre hållfasthet och bättre formstabilitet än tryckimpregnerat virke. Jfr lärkar, japansk lärk, hybridlärk, sibirsk lärk.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Anns forskning belönas med guldmedalj
SkogsJobb