träd eller buskar odlade för att användas som energiråvara. Vanligen avses odling av förädlade pilsorter (Salix) på jordbruksmark med syfte att producera biomassa för energiändamål.
Energiskogsodling i modern form började utvecklas på 1960-talet av Gustaf Sirén vid dåvarande Skogshögskolan, men då för att producera råvara för massa- och pappersindustrierna. Energikrisen på 1970-talet kom att styra över inriktningen på produktion av inhemskt, förnybart bränsle. I huvudsak används arterna korgpil, vattenpil och knäckepil samt korsningar mellan dessa. I Europa och andra delar av världen används ofta olika poppelhybrider för samma ändamål. Under 1990- och 2000-talet introducerades utländskt (Ryssland, södra Europa) material i det svenska förädlingsprogrammet för att korsa fram sorter med bättre frost- och torktålighet.
En väl etablerad och välskött odling ger vid första skörd c:a 25 ton TS och efter ytterligare fyra år c:a 35 ton TS per ha. Energiskog betraktas som ett intressant alternativ att odla på den areal lantbruket ställer om från spannmålsproduktion. Under perioden 1991–1996 omfördes nästan 16 000 ha jordbruksmark till energiskogsodling i södra och mellersta Sverige. Sedan dess har arealen minskat något och uppskattas idag till drygt 14 000 ha med c:a 500 ha nyetablerade odlingar årligen. Potentiellt kan arealen energiskog i Sverige kunna öka upp till 200 000- 300 000 ha. Med moderna pilsorter och rätt skötsel skulle energiskog på dessa arealer kunna ge 10–12 TWh per år. Idag ligger medelproduktion i svenska energiskogsodlingar på c:a 5 ton torr substans per ha och år vilket ger c:a 0,3 TWh energi.
Anläggning av energiskog bör genomföras med stor omsorg framför allt i förberedelsearbetet. Använd åkermark bör vara i god hävd med pH 5,5–6,5.
Torra sandjordar är olämpliga om inte bevattning kan ordnas, vilket i de flesta fall inte är ekonomiskt försvarbart. Mulljordar kräver intensiv ogräsbekämpning för att etableringen ska lyckas. Ogräsbekämpning efter plantering, antingen mekanisk eller kemisk, bör startas på ett mycket tidigt stadium.
Plantering är helt mekaniserad och sker under maj månad med c:a 13 000 sticklingar (20 cm långa, ettåriga stambitar) per ha. Sticklingarna förbereds under vintern och förvaras vid -4 °C fram till leverans ett par dagar innan plantering.
Gödsling med kväve (NPK) kan behövas vissa år för att upprätthålla en hög biomassaproduktion. Gödslingen anpassas till fältets näringsstatus, eventuellt kan slam från reningsverk användas efter skörd, likaså stallgödsel.
Skörd genomförs vart tredje till femte år. Under första vintern efter plantering klipps odlingen ner med slåtteraggregat eller röjsåg för att få fler skott och en jämnare skottskjutning året därpå. Skördeintervall är beroende av markens bördighet. Förlängt skördeintervall kan leda till minskad årlig tillväxt och självgallring bland skott och buskar. Skotten är vid skörd 5–7 meter höga och har en basdiameter på c:a 5 cm. Skörden sker på vintern efter lövfällningen fram till mars och kan antingen utföras som direktflisning eller som skörd av hela skott. Med direktflisare är flisen klar att levereras till värmeverk direkt efter skörd, men efter en skörd av hela skott tillkommer ett moment för flisning och i vissa fall även skotning, beroende på vilken skördemaskin som används. Direktflisning är mest kostnadseffektiv och därför att föredra åtminstone i större skala. Vilket system som väljs beror till stor del på köparens önskemål. Fält med dålig bärighet bör skördas när det är tjäle i marken för att inte odlingen ska ta skada. De mest effektiva energiskogsskördarna skördar ett hektar per timma.
Skador på energiskog orsakas av svamp, bakterier, insekter, betande djur och frost. Bladrostsvampen Melampsora är den hittills mest allvarliga skadegöraren, därnäst stamsvampar, vars angrepp ofta sammanhänger med att beståndet har nedsatt kondition beroende på andra skador av t.ex. frost. Insektsangrepp är ofta av mer lokal natur. De mest frekventa är gallmyggor, bladbaggar och olika larver av bl.a. fjärilar. Bladutvecklingen hos pilplantorna är emellertid oftast så snabb och kraftig att den växer ifrån angreppen. Älgar och rådjur kan göra stor skada i odlingar under första året särskilt på små fält omgärdade av barrskog. När odlingen är väl etablerad och blivit 4–5 meter hög är viltet inte något större problem. Sork och andra smågnagare trivs i nedvissnat gräs kring skotten varför effektiv ogräsbekämpning avhjälper också detta problem. Frostlänta marker måste undvikas eftersom frost kan orsaka förödande skador, särskilt under vegetationsperioden, sen vår och tidig höst.
Det finns klonskillnader i fråga om frosthärdighet varför frosttolerans är ett viktigt förädlingsmål. God resistens mot angrepp av svamp och insekter är ett annat viktigt förädlingsmål. Dagens odlingsmaterial kan odlas upp till Dalälven med undantag för speciellt frostlänt terräng.
Poppelbaserad energiskog odlas antigen i system liknande svensk salixodling eller genom att anlägga och skörda poppel i täta förband i 2–5 års intervaller.
Skogsencyklopedin