ektobiotisk typ av mykorrhiza som är makroskopisk och synlig – mykorrhizarotspetsarna är uppsvullna genom att de innesluts av svamphyfer, s.k. mantel, och att hyferna växer in mellan rotcellerna och bildar ett s.k. Hartigs nätverk (hyferna är extracellulära). Ektomykorrhiza förekommer hos alla barrträd, många lövträd, bl.a. ek, bok, sydbok och björk och ett fåtal, oftast vedartade, örter. Ektomykorrhizasvamparnas trädsymbios ger dem god tillgång på energi och de har därför oftast stora fruktkroppar, såsom flugsvampar, spindelskivlingar, riskor, kremlor, soppar och kantareller. Nästan alla matsvampar är mykorrhizasvampar. Medan fruktkropparna är kortlivade kan de oftast många kvadratmeter stora markmycelen (individerna) fortleva många decennier eller t.o.m. sekler. Mer än 25 000 arter svampar i världen (> 1 500 i Norden) bildar ektomykorrhiza. Jfr endomykorrhiza.
Skogsencyklopedin