Skogsencyklopedin

ekbräken–ristyp

skogstyp i det nordsvenska skogstypsschemat.
Torr ekbräken-ristyp är en sällsynt nordsvensk typ och har i bottenskiktet mossor och strödda lavar, i fältskiktet ris (nanolignider) och ekbräken (Lastrea dryopteris), i trädskiktet tall (Pinus sylvestris) eller gran (Picea abies) med inslag av björk (Betula pubescens, B. verrucosa).
Frisk ekbräken-ristyp har i bottenskiktet skogsmossor (Hylocomium splendens, Pleurozium, Ptilium m.fl.) och några mer krävande arter såsom trekantmossa (Rhytidiadelphus triquetrus) och rosmossa (Rhodobryum roseum), i fältskiktet rikligt med ris, främst blåbär (Vaccinium myrtillus), ekbräken, harsyra, Pyrola-arter, skogsviol, vitsippa m.fl., i trädskiktet vanligen gran.
Fuktig ekbräken-ristyp har i bottenskiktet skogsmossor och vitmossor, i fältskiktet ris, blåbär (Vaccinium myrtillus), odon (Vaccinium uliginosum), ekbräken (Lastrea dryopteris), skogsfräken (Equisetum silvaticum) m.m., i trädskiktet gran (Picea abies) lokalt även glasbjörk (Betula pubescens) m.fl. lövträd.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb