förekomst av aerosoler i form av vattendroppar i atmosfären närmast jordytan, luften är mättad med vattenånga. Dimma ger en horisontell synvidd mindre än 1 km. Vattendropparnas diameter är vanligen 5–10 µm, och iskristallernas c:a 100 µm. Blir dropparna stora, c:a 20 µm, håller de sig inte längre svävande utan fastnar på föremål eller marken. Isdimma (frostdimma) består av små iskristaller och uppträder vid låga temperaturer. Dimma bildas när luften blir kallare än daggpunkten. Detta kan ske på fyra sätt:
(a) som advektionsdimma då varm, fuktig luft som avkyls underifrån då den blåser över kallt underlag
(b) som strålningsdimma då luften närmast marken avkyls sedan markytan avkylts p.g.a. värmeutstrålning under vindstilla, klara kvällar och nätter
(c) som blandningsdimma (sjörök) då kall luft blandas med varm fuktig luft
(d) som orografisk dimma då luft tvingas över ett terränghinder och då avkyls.
Dimma har stor betydelse för vattenbalansen i områden med vattenbrist. Skog har stor förmåga att binda dimmor i sådana områden, varför avverkning där kan leda till allvarlig störning av vattenbalansen.
Skogsencyklopedin