Skogsencyklopedin

diklin, skildkönad

beteckning för en blomma som är enkönad, och som alltså antingen har ståndare eller pistill(er). Arten har då både han- och honblommor. Sitter dessa på samma stånd, som hos ek, kallas arten sambyggare eller monoik. Sitter de på skilda stånd, som hos sälgarter, humle och brännässla, kallas de tvåbyggare eller dioika. Hyser ett och samma stånd dels enkönade, dels tvåkönade blommor, som hos ask och lönn, talar man om mångbyggare eller polygama växter. Jfr monoklin.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb