subakvatiskt bildad ändmorän som förekommer i svärmar med flera parallella, långa, låga ryggar vinkelrätt mot isens rörelseriktning. De tolkas som avlagrade och hopskjuvade vid botten av en kalvande glaciärkant. När isen kalvade, vilket kunde inträffa flera gånger per år, försköts iskanten bakåt och en ny moränrygg började bildas en bit innanför den tidigare. Moräntypen är uppkallad efter friherren och geologen vid SGU, Gerard De Geer, som tolkade dem som årsmoräner uppkomna genom hopskjutning vid en vinterframstöt under inlandsisens reträtt.
Skogsencyklopedin