bekämpningsmedel och insekticid som ger störningar i nervsytemet. Hos insekter märks detta som rubbningar i koordinationen av rörelser och slutligen förlamning. Många insekter har utvecklat en nedärvd resistens mot DDT. Varmblodiga djur och människor drabbas av av överretbarhet, darrningar och kramper som kan bli obotliga.
DDT är mycket stabilt och praktiskt taget olösligt i vatten men lättlösligt i de flesta organiska lösningsmedel, dvs. det är lösligt i fett. Därigenom stannar DDT eller dess närstående nedbrytningsprodukter (främst DDE) under lång tid i naturen och anrikas i näringskedjorna, så även om det endast används mot insekter kommer det att vålla skador hos fåglar och däggdjur längre upp i näringskedjorna, bl.a. fertilitetsnedsättning hos djur och den äggskalsförtunning hos fåglar.
DDT användes i stor omfattning fram till mitten av 1960-talet, vilket bl.a. medförde att malaria nästan kunde utrotas i tropikerna. Besprutning med DDT förbjöds i Sverige och många andra länder i början av 1970-talet.
Skogsencyklopedin