förmåga hos en lösning eller en jordmån att motstå förändringar i surhetsgrad både i sur och basisk riktning p.g.a. tillförsel av ett surt eller basiskt ämne. Jordars och vattendrags buffringsförmåga är en kritisk egenskap med avgörande betydelse för ekosystem som utsätts för t.ex. surt nedfall. Normal skogsmark har relativt svag buffringsförmåga och pH-värdet har därför sjunkit generellt de senaste 50 åren. Markens buffringsförmåga beror främst på hur mycket kalcium och andra basiska ämnen (baskatjoner) den innehåller. Så länge det finns baskatjoner på markpartiklarna kan marken motstå tillförsel av sura ämnen. Se pH–värde, markvatten, försurning.
Skogsencyklopedin