del av växt som svarar för könlig fortplantning och oftast har vacker färg och form. Blomman sitter vanligen i ett bladveck. En blomma består av förblad, en typ av högblad som oftast utgörs av de små blad som sitter på blomskaftet, blomaxel eller blombotten, som är blomskaftets förlängning i blomman, hylleblad, ståndare, fruktblad (karpell, karpeller). Pistillen eller pistillerna i blomman bildas av fruktbladen som sitter i en enda krans eller är ett enda. Blommans delar sitter oftast i skilda kransar men kan sitta i spiral. Hyllebladen bildar ofta två kransar, dubbelt hylle. Om de två kransarna är olika varandra kallas den yttre foder, bildat av foderblad. Den inre kransen kallas krona, bildad av kronblad, t.ex. smörblommor, midsommarblomster. Om båda kransarna liknar varandra benäms hyllet kalk och bladen för kalkblad, t ex liljekonvalj. Om hyllet endast består av en krans kallas det enkelt och då blomman helt saknar hylleblad, kallas blomman naken (t.ex. björk, ask). Hyllebladen kan vara sammanväxta till en strut, s.k. sambladighet (t.ex. gullviva) eller fria, s.k. fribladiga (t.ex. tulpan). Ståndarna är också bladbildningar och sitter i en eller två regelbundna kransar, hos vissa i ett stort antal.
Blommor kan indelas efter sitt utseende i regelbundna, flersymmetriska (aktinomorfa) som vallmo- och kabblekablommorna, bilaterala som hos korsblommiga växter, samt ensymmetriska (zygomorfa) som hos ärtväxter och orkidéer. De flesta blommor sitter samlade i blomställningar, men hos många växter sitter de en och en.
Skogsencyklopedin