ekonomiskt instrument för beräkning av ekonomin hos ett bestånd eller för planering av skogsbruksföretaget. Beståndskalkylen tar hänsyn till alla kostnader och intäkter som uppstår med ett bestämt skötselprogram. I beståndskalkylen ingår en rad komponenter såsom prestationer för olika arbetsmoment, kostnader för tjänster och maskiner, priser på virke vid olika diametrar och kvalitetsklasser, tidpunkterna för skötselingreppen, kalkylräntans storlek och produktionsmodeller för det trädslag som ingår i kalkylen. Uppgifter om prestationer kan vara erfarenhetstal, eller tabeller, t.ex. från en skogsägarförening. Priser för olika tjänster och maskiner kan vara erfarenhetstal. De kan även erhållas genom förfrågan hos dem som tillhandahåller sådan service. Virkespriser hämtas från aktuell prislista. Produktionstabellens uppgifter om volymuttag fördelas på timmer- och massavedsandel, som sedan räknas om med hjälp av en omräkningstabell för virkesmått för att passa prislistan. Timret delas upp på kvalitetsklasser. Detta kan göras schablonmässigt, eller noggrannare med utbytesfunktioner för träd och bestånd. Produktionsmodeller finns i tabellform och digitalt. Kostnader och intäkter för avverkning kan bestämmas med produktionstabeller som ger information om uttagets volym och medeldiameter.
Virkesproduktionen är en investering, vars uppgift är att ge avkastning på det insatta kapitalet. Ofta handlar beståndskalkylering i praktiken om att minimera kostnaderna för varje enskild åtgärd, t.ex. genom att självföryngra, minimera antalet röjningar, ta ut maximalt med virke i gallringar, o.s.v. Beståndskalkylering kan även användas för att påvisa lönsamheten vid olika skötselstrategier.
Skogsencyklopedin