mjuk, plastisk och ljust färgad lera (jordart) eller sedimentär bergart som väsentligen består av lermineral (främst tillhörande smektitgruppen, t. ex. montmorillonit) och därjämte kolloidal kiselsyra. Bentonit bildas genom omvandling eller kemisk vittring av glasigt, vulkaniskt tuffmaterial eller aska. Bergarten känns hal i vått tillstånd och kan ta upp stora mängder vatten varvid volymen kraftigt ökar. I Sverige förekommer bentonit som tunna lager i kambrosiluriska bergarter. Det mäktigaste lagret (1,8 m tjockt) är funnet på Kinnekulle i Västergötland. Bentonitleran spelar även en stor roll i slutförvaret av använt kärnbränsle där den används som en buffert mellan berggrunden och kopparkapseln. Bentonitlera används också vid klarning av viner och som klumpförebyggande medel.
Skogsencyklopedin