(Basidiomycetes) svampgrupp med uppsvällda bildningar i hyfändar, s.k. basidier i vilka efter sexuell process basidiesporer bildas. Antalet basidiesvampar beräknas vara minst 40 000. Till basidiesvampar räknas hattsvampar, innefattande de flesta mykorrhizasvamparna, och tickor, samt rost- och sotsvampar. Som patogena rötsvampar angriper de rötter eller stammar och orsakar röta i veden.
Mycelet är dikaryotiskt (har två kärnor i varje cell, vilka är genetiskt olika och haploida). Detta mycel bildar fruktkroppar, där basidier bildas på skivornas lameller på skivlingar, i porerna hos porsvampar (rörsvampar), soppar och tickor, och på taggarna hos taggsvampar och fingersvampar och inuti röksvampar och dem närstående släkten. Förhållandena är annorlunda för rost-och sotsvampar.
I basidien sker kärnsammansmältning av de två kärnorna (det korta diploida stadiet) och inom kort sker reduktionsdelning. Därefter bildas normalt fyra basidiesporer med en haploid kärna i varje.
Basidiesporerna växer ut till monokaryotiska mycel och varje mycel har sin parningstyp. Två parningstyper ofta kallade plus- och minusmycel sammansmälter till ett vegativt mycel som innehåller två olika kärnor. Det förkommer två eller flera parningstyper.
Konidiesporbildning förekommer direkt på mycel.
Skogsencyklopedin