vedväxter inom grupperna Coniferae och Taxinae i gruppen gymnospermer, nakenfröiga växter. Växtgruppen anses ha sina rötter i karbontiden dvs. för c:a 350 –300 miljoner år sedan och visar upp en del primitiva drag. De ännu levande arterna är 600 till antalet och har sin huvudsakliga utbredning på norra halvklotet där de trivs bäst i den tempererade zonen där de dominerar skogslandskapet över stora områden och bildar en egen barrskogszon. Bladen kallas barr och är trådsmala, styva och stickande. En del barrträd är sambyggare, dvs. ett träd har både hanblommor och honblommor, andra är tvåbyggare. Blommorna kan sitta var för sig eller i samlingar, sällan är de iögonfallande, och vindpollineras. Den befruktade blomställningen utvecklas till en kotte hos Coniferae men till ett ensmat frö hos Taxinae. Veden är hartsrik består av lignin och cellulosa och ledningsbanorna består av trakeider. Veden används till sågtimmer och som råvara till pappersmassa samt till bränsle. Vidare kan harts, terpentin och tjära utvinnas. Se nakenfröig, gymnosperm, barr.
Skogsencyklopedin