särskild skogsbiotop karaktäriserad av fuktighet och lång växtkontinuitet, dvs. avverkning, stormfällning eller brand har inte förekommit på mycket länge. Träden kan vara övervuxna med lavar och på vindfällen trivs olika mossor samt vedlevande svampar och insekter. Insektsfaunan är betydligt rikare än i normal fastmarksskog. Bland olika slag av barrsumpskogar kan nämnas nyckelbiotoperna tallsumpskog och gransumpskog. Bland arterna i barrsumpskogar kan nämnas hänglavar, revlummer, korallrot, spindelblomster, spolsnäckor, granbarkplattbagge, videsparv, tjäder, lavskrika, tretåig hackspett. Enligt Carl Malmström har barrsumpskogar trädskikt av gran (Picea abies), stundom tall (Pinus sylvestris), med inslag av glasbjörk (Betula pubescens), gråal (Alnus incana) eller klibbal (Alnus glutinosa), viden (Salix buskar), brakved (Rhamnus frangula) m.m., bottenskikt av vitmossor (Sphagnum-arter), björnmossa (Polytrichum commune) m.m., fältskikt av t.ex. ljung (Calluna), odon (Vaccinium uliginosum), blåbär (Vaccinium myrtillus), skvattram (Ledum palustre), kråkris (Empetrum), dvärgbjörk (Betula nana) och skogfräken (Equisetum silvaticum), gräs och starr (graminider) och enstaka örter (herbider). Mosseaktiga, risskogsliknande och kärraktiga sumpmossrika barrskogar kan urskiljas. Jfr sumpskog.
Skogsencyklopedin