(Lymantria monacha), en 4–5 cm stor och kraftig fjäril i familjen tofsspinnare (Lymantridae). Larverna blir som fullväxta c:a 5 cm långa. Den förekommer allmänt i Götaland och Svealand upp till södra Värmland och norra Uppland. Äggläggningen sker från slutet av juli till början av augusti under barkflagor på levande trädstammar. Äggen övervintrar och larverna kläcks i slutet av maj eller i början av juni nästa år. De nykläckta larverna kryper från äggsamlingar i stammens nedre delar upp mot kronan där de först gnager på blomknoppar, skott och unga barr och senare även på äldre barr. Förpuppning sker i en barkspringa på stammen. Angrepp kan ske såväl i ungskog som i äldre bestånd av gran, tall, lärk och andra barrträd, särskilt i bestånd på torra, sandiga marker. Vid kraftiga angrepp sker en märkbar utglesning av barrmassan eller rent av kalätning av träden.
Massförekomst av nunnan är ganska sällsynta men kan få svåra följder, bl.a. kan hela skogar kalätas. Massförekomster är kända i södra och mellersta Sveriges barrskogar. De brukar pågå flera år i följd och kan då leda till att bestånd dör helt eller delvis. Ett unikt angrepp på c:a. 5000 ha i Kolmården 1898–1901 är skildrat i Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons resa genom Sverige. 1998 skedde ett angrepp i östra Skåne där mer än 1000 ha var var hårt angripna och bekämpning med Bacillus thuringiensis genomfördes. Risken för sekundära angrepp av barkborrar är alltid stor, särskilt på gran. Väderleken och parasitering spelar stor roll för populationsstorleken. Skadorna kan förväxlas med skador av tallmätare, tallfly och en del andra barrätande insekter på tall. På gran kan skadorna förväxlas med angrepp av granspinnarsteklar och granbarrsteklar.
Skogsencyklopedin