det första utvecklingsstadiet för c:a 15 000–11 600 år sedan i Östersjöns historia. Issjön bildades genom att de enorma mängderna smältvatten från isen dämdes upp av isfronten. Dräneringen fick en komplicerad utveckling. För c:a 13 000 år sedan uppstod ett utlopp vid Billingens norra spets då isfronten drog sig tillbaka och iskanten ”släppte” från berget. Men klimatet försämrades för c:a 12 800 år sedan och isen anslöt åter till Billingen och issjön dämdes upp. Ytan steg under yngre dryas-fasen och kom som högst att ligga 25 m över havet. Återigen förbättrades klimatet och isfronten retirerade norrut och en dramatisk tappning ägde rum för c:a 11 600 år sedan. Sjöytan sänktes till havsnivån på några få år. Baltiska issjöns vatten innehöll stora mängder uppslammade lerpartiklar från landisens smältvatten. När dessa sedimenterade bildades glacialleror, ofta varviga leror. Jfr Yoldiahavet, Ancylussjön, Littorinahavet, Östersjön. Se även inlandsis, istid, issjösediment, glaciallera.
Skogsencyklopedin