Skogsencyklopedin

avlägg, avläggsplats, vältplats

plats där rundvirke hopsamlas för vidaretransport, vanligen vid byte av transportsätt. Även upparbetning kan förekomma på avlägg.
Avlägg bör utformas så att lastning kan ske utan att övrig trafik hindras och kan lämpligen placeras utanför mötesplatser eller vändplatser. Däremot bör kurvor, krön och backar undvikas. Avlägget måste vara bärigt och tillräckligt stort och bör utformas så att skotare inte behöver köra upp på vägen för att lossa virket. Från vältans mittpunkt till lastbilssidan får avståndet inte överskrida 5 m. Avläggsplatsen bör vara så stort att personbilar, tankvagnar, rastkojor m.m. får plats vid avlägget. Avlägg vid allmän väg får inte ligga närmare vägren eller yttre dikeskant än 2 m. Det får ej heller ligga vid heldragen linje där omkörningsförbud råder, i skymda kurvor och krön eller närmare än 75 m från vägkorsning, eftersom den lastande virkesbilen då utgör en trafikfara. Vid vissa allmänna vägar är det förbjudet att lägga upp virke. Avlägg vid luftledning kräver vid högspänningsledning en säkerhetszon på minst 6 m mellan virke och ledning. Vid lågspänningsledning räcker det med 2 m.
Nedre avlägg eller centralavlägg är ett avlägg beläget mellan vidaretransporter. Övre avlägg kallas avlägg vid väg inom drivningstrakt. Jfr buffertavlägg, upplagsplats, upparbetningsplats.

Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

Visa fler

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb