(Carpinus betulus) träd i familjen hasselväxter. Avenboken förekommer sällan som rena bestånd utan mest som inblandning i ek- och bokskog, främst i Skåne, Blekinge och några lokaler i Småland och på Öland. Trädet blir sällan mer än 20 meter högt. Bladen har dubbelsågade kanter och lövsprickningen inträffar i mitten av maj. Blomningen sker också i mitten av maj och resultatet är en nöt som omges av ett svepe vilket fungerar som vinge när frukten sprids under oktober. Träden bildar lätt stamklykor och vattskott.
Ståndort: Växer upp till sydligaste Småland, men kan odlas längre norrut. Ställer inte särskilt stora krav på marken. Förhållandevis frost- och skuggtålig.
Skador: Angrips lätt av sork varför plantering bör undvikas i särskilt sorkrika områden.
Kvalitet: I bokföryngringar måste avenbok hållas tillbaka så att det värdefullare bokvirket kan utvecklas.
Föryngring av avenbok sker lättast genom självföryngring. Fröträden behöver inte vara gamla då arten sätter frö redan i 20–30 årsåldern. Plantering blir i regel endast aktuell som hjälpkultur eller underplantering i t.ex. ekbestånd som ljushuggits.
Gallring av avenbok i trädslagsrena bestånd följer i stort sett bokgallring (se bok) med det undantaget att avenboken är ljuskrävande och därför måste ha gott om kronutrymme.
Slutavverkning sker lämpligen när träden är omkring 100 år.
Då avenboken oftast växer som inblandning i bokbestånd måste bokskogsskötseln anpassas till avenbokens egenskaper. Avenboken växer snabbt i ungdomen. I ungskogsvården måste man hjälpa boken som på sikt ger det värdefullaste virket. Boken bör friställas och avenboken endast användas för att fylla ut luckor (jfr blandskog).
Virket är tungt, hårt och slitstarkt men inte motståndskraftigt mot röta. Det används främst i t.ex. hyvelbänkar, kägelklot, golv och promenadkäppar. Färgen är gråvit och någon kärnved förekommer inte. Eftersom träden inte når särskilt grova dimensioner eller god kvalitet är utbytet oftast ganska lågt.
Skogsencyklopedin