(1846–1916) svensk kemist och jordbruksforskare som utvecklade Atterbergsskalan som idag tillämpas av geotekniker och geologer. Atterberg avlade filosofie doktorsgraden vid Uppsala universitet 1872 och stannade där som högskolelektor i kemianalys fram till 1877. När Atterberg var omkring 54 år gammal, fortfarande verksam med kemi, började han lägga sina ansträngningar på klassificeringen av plasticiteten av jordar, vilket blev det som han är mest ihågkommen för. Atterberg var, vad man vet, den förste att föreslå gränsen < 0,002 mm som klassificering för lerpartiklar. Han upptäckte att leror uppvisade en speciell plasticitet och av denna upptäckt utformade han den konsistensgräns som bär hans namn idag. Han ledde även studier för att identifiera de specifika mineralen som ger den leriga jorden dess mjukhet. Atterbergs arbeten med att klassificera jorden fick ett formellt erkännande av ”International Commission on Soil Sciences” på en konferens i Berlin 1913. Vikten av Atterbergs arbeten har aldrig insetts fullt ut på hans eget område, markforskningen, inte heller i områden avseende lera, inom keramiktemat.
Skogsencyklopedin